Att ha tillgång till rent vatten – hur i hela fridens namn kan det vara en lyx? Nästan var tredje jordbo har inte tillgång till färskt dricksvatten, och flera hundra tusen svenskar bor i områden med vattenbrist. Men även om vi inte bor där kan det vara bra att tänka på vatten som något vi vördar och ser som lyxigt. Så i det här avsnittet pratar jag om gamla Hollywoodfilmer, heliga källor och pilgrimsfärder, bly och bomull, vattensommelierer och kokningsrekommendationer, och om hur det kommer sig att vi faktiskt skiter i vattnet.
Jag utlovar i avsnittet en karta över vattenkonflikter genom tiderna, och den hittar du här:
Mer läsning om att ha tillgång till rent vatten
- Unicef om vatten och sanitet
- Water and Conflict Events, Trends, and Analysis (2011–2012) av Peter H. Gleick och Matthew Heberger
- Water Scarcity Clock
- Walking Water
- UN-Water Policy Brief on Climate Change and Water
- Din säkerhet: Vatten. MSB
- Vattenkälla, uppslagsord i Wikipedia
- How landscapes and water mitigate climate change. SIWI
- Water for productive and multifunctional landscapes. SIWI
- World Water Day
- 3 actions business leaders can take to help solve our water crisis. World Economic Forum
Om Owens Valley, Aralsjön och Flint, Michigan
- L.A. took their water and land a century ago. Now the Owens Valley is fighting back av Louis Sahagun i LA Times
- Aralsjön: Sjön som försvann av Mark Synnott i National Geographic Sverige
- Så förgiftade staden Flint sitt vatten av Evelyn Jones och Hugo Lindkvist i Dagens Nyheter
Om vattenrättigheter
- The Whanganui River as Te Awa Tupua: Place-based law in a legally pluralistic society av Liz Charpleix
- Slovenia adds water to constitution as fundamental right for all i The Guardian
Manus till Att ha tillgång till rent vatten
Jag och min man har köpt en gård, och det är en gård som stått övergiven i många år och numera är rätt förfallen. Trekammarbrunnen har tjänat ut, och källardörren har rasat in. Det finns en grävd brunn, men den har inte blivit använd på åratal, så det är osäkert om den har drickbart vatten. De flesta grannarna har borrat efter vatten och har god tillgång då, så det kommer vi nog också få göra.
Micke som ägde huset innan oss hade ställt ut ett halvdussin stora kleinblå plasttunnor under stuprören. Fula, tänkte jag när jag såg dem första gången, de tar vi bort. Men de står kvar än, för det är oerhört praktiskt att ha tillgång till någon slags vatten. Du kan inte tro vad mycket man behöver vatten till, och då talar jag inte bara om vatten för att dricka. Nej, det är hinkar som ska sköljas, händer som ska tvättas, lervällingar som ska blandas. Då är det praktiskt att ha vatten och då blir de blå tunnorna mindre fula. Vattnet på min gård är värdefullt.
Relationslös
Sen, när jag kommer hem till det hus jag bor i till vardags, till villan, så vill jag alltid ta en dusch efter att ha varit på gården. Jag låter duschen stå ett tag innan jag hoppar in, så att vattnet blir riktigt varmt. Det är som om det inte är så värdefullt längre, det där vattnet. Det kommer ju ur en kran, som fäster till ett rör, som fäster till ett annat rör, och så kommer vattnet farande från Långtbortistan. Eller nån sjö i Småland, vad vet jag.
Jag har ingen relation till vattnet här i stan. Jag äger vattnet.
Dåligt vatten
Dålig vattentillgång eller vattenkvalitet, det är något som vi kanske mer förknippar med länder långt bort från Sverige. Mer än 2 miljarder människor har inte tillgång till rent dricksvatten, och de två miljarderna bor sällan i Sverige.
Och visst, ser man på en karta över vilka konflikter som de senaste tio åren initierats eller försvårats genom brist på vatten, så finns de flesta längs ekvatorn, där det är varmt. Det är allt från cyberattacker mot vattendammar, till att vattentransporter eller källor sprängts mer eller mindre med vilje, till folkliga uppror som har samband med vattenbrist.
Vattenkrig
Enligt forskarna Peter Gleick and Matthew Heberger har antalet rapporterade fall av vattenrelaterade dispyter och våld ökat de senaste åren, men det kan bero på att själva rapporteringen har blivit bättre, tack vare Internet. Men de menar att det som ibland beskrivs som mellanstatliga “krig om vattenresurser”, det som kallas The War on Water, det är nog mer en medieanka. Det som verkar bli allt vanligare är istället lokala konflikter om vatten – brist på färskvatten, förgiftat vatten, odrickbart vatten.
Men vattenbrist och dålig vattenkvalitet kan finnas över hela världen – det behöver inte bero på att det är särskilt varmt eller fattigt eller så, utan det finns fler orsaker. Därför bör även vi i vattenrika Sverige dra lärdom av de erfarenheter som finns runt om vårt jordklot.
Peak Water
Man börjar till och med tala om peak water. Med peak water vill man belysa den begränsade tillgången till färskvatten som finns att tillgå på ett hållbart sätt. Vatten är ju en förnyelsebar resurs, till skillnad från annat som benämns som “peak”, till exempel peak oil, peak phosphorus, peak helium och så vidare. Men med peak water belyser man att det finns vattenbrist på många ställen i världen, och att vi behandlar vårt vatten illa. De länder som använder allra mest vatten i världen är Kina och Indien, och det är kanske inte så konstigt eftersom de är de folkrikaste länderna.
Men på plats tre finns USA, som använder mycket vatten både för sin industri och för konstbevattning, förutom att det är ett folkrikt land. Att man konstbevattnar så mycket i USA beror på den starka livsmedelsindustrin, och mycket av den amerikanska maten exporteras sedan vidare. I exempelvis delstaten Kalifornien är vattentillgången en het potatis, eftersom de inte har en riktigt hållbar lösning för det. Som en av världens kornbodar och samtidigt en av världens mest populära ställen att bo på, använder kalifornierna betydligt mer vatten än vad som är hållbart, med återkommande vattenbristkriser som följd.
Filmen Chinatown
Kanske är det inte så konstigt att det finns en hel del filmer om vattenbrist, med tanke på att Hollywood ligger där det ligger. Allt från barnfilmen Rango till Dune och Chinatown, och så klart alla westernfilmer där dammet yr i den snustorra öknen.
Just Chinatown bygger på en sann historia, där för ungefär hundra år sedan, agenter från Los Angeles köpte upp mark i Owens Valley – mark med rättighet till vattentäkter. Owens Valley var då ett frodigt lantbruksområde, men Los Angeles byggde en ledning, Los Angeles-akvedukten, från vattentäkterna för att tillfredsställa den växande storstadsbefolkningens vattenbehov. Owens Valley blev en dammhåla och Owens-sjön torkade ut.
Aralsjön
Liknande naturkatastrofer med uttorkade sjöar finns tyvärr på fler håll på klotet, med Aralsjön som kanske det mest kända – och värsta – exemplet. När jag gick i skolan på 1970-talet lärde vi oss att Aralsjön var en av världens största sjöar. I dag har 90 procent av sjöns yta försvunnit på grund av att vattnet används för bevattning, och kvar är en försaltad, giftig mark. Om jag förstått rätt går bevattningskanalerna till bomullsodlingar – det är ju något att fundera över nästa gång det är dags att köpa nya jeans.
Sedan måste ju såklart dricksvattnet vara drickbart också, och även här finns det förfärande exempel, som exempelvis vattenskandalen i Flint, Michigan, USA, som du säkert hört om, där en hel stads dricksvatten blev blyförgiftat.
Vattenbrist i Sverige
Och även i Sverige finns det vattenbrist. Vattenbrist definieras som en brist på tillräckliga vattenresurser i en region för att möta behovet. Enligt World Data Lab lever 13 procent av svenskarna i områden med någon typ av vattenbrist. De flesta av dessa är områden med det som kallas “vattenstress”, men hela 200 000 svenskar lever i områden med vattenbrist. Inte är det jag i stan, när jag spolar glatt av det fina dricksvattnet för att få det kallt nog att dricka eller varmt nog att duscha i. Inte tänker jag på dem.
Somrar som den vi hade 2018, då inte en droppe vatten föll från skyn på månader, får vi upp våra ögon för vatten. Media fylls av tips om hur man sparar på vatten och i min familj hade vi vettiga diskussioner om vatten och varför det är viktigt. Vi samlade upp duschvatten i byttor och såg vår gräsmatta bli gul.
Men sen kom hösten och vintern och regnet det bara öser ner och vattnet blir till vatten vatten bara vanligt vatten och vi glömmer allt.
Öland bygger infrastruktur
Det finns alltså ställen som har vattenbrist på mer regelbunden basis, även i Sverige. En sommar var vi på Öland, och överallt hittade vi plakat om hur man ska spara på vattnet. När vattenbristen där varit extra påtaglig, har man fått köra ut tankbilar med vatten från fastlandet.
Nu har ett nytt vattenreningsverk anlagts i Mörbylånga för att säkra vattentillgången för de boende på södra Öland. För att få det att funka har man fått hitta alternativa vattenkällor, och det har lett till innovation: nu skapar man dricksvatten bland annat från bräckt vatten och spillvatten från den lokala livsmedelsindustrin.
Magsjuka och tankbilar
Dålig vattenkvalitet är något som även vi i Sverige drabbas av. I för mig närbelägna Everöd har man sedan 2015 haft upprepade kokningsrekommendationer för dricksvattnet, troligen beroende på ett dåligt ledningsnät. Människor har blivit magsjuka, och man har hittat olika typer av bakterier och virus i det kommunala vattnet.
Jag jobbade själv i Lunds kommun när vi fick gå ut med upprepade kokningsrekommendationer, även om det just där handlade om bakteriehalter som låg bara något över gränsvärdena och ingen blev sjuk.
Men det finns de som uppmärksammar och tar vara på vatten och vattendrag, ibland genom lag. I exempelvis Slovenien deklarerade man genom lag för några år sedan att dricksvatten är en grundläggande rättighet för medborgarna, och att det inte får kommersialiseras och man blev då det första europeiska landet att göra så.
En flod med rättigheter
Du har kanske hört talats om Whanganui-floden i Nya Zeeland. Det är en flod som Whanganui-maorierna håller som helig, en te awa tupua – en flod med heliga krafter. När europeerna koloniserade Nya Zeeland annekterade de floden och utnyttjade den för vattenkraft. Men 2017 lagstadgades det om att floden var ett odelbart och levande väsen och därmed kunde vara en juridisk person.
Om man tänker på begreppet juridisk person i svensk kontext tänker man kanske på ett företag eller organisation, men i Whanganui-flodsfallet har jag förstått det som att det handlar mer om den metafysiska kontakten med floden och dess omgivningar. Jag är floden, och floden är jag, säger maorierna.
Och det är kanske så vi ska se på vatten. Jag är vattnet, och vattnet är jag.
Walking Water
Från Kalifornien kommer initiativet Walking Water. Det är som det låter: man vandrar tillsammans för att uppmärksamma vatten. Det kallas pilgrimsfärder för vatten. Hittills har man vandrat i Owens Valley som jag nämnde tidigare, och i andra amerikanska områden, men också i Portugal och Indien. Scopet är globalt och grundaren brittisk. Genom vandringen och meditationen över vatten verkar även deltagarna få en större känsla av helhet och naturnärvaro.
En av Walking Waters deltagare, Wendy Botwin, citeras på hemsidan i min översättning:
Det finns något i att vara ensam med sina egna tankar, och samtidigt vara tillsammans och med naturen på samma gång. Den här pilgrimsfärden har följt och stöttat mig i min inre resa när jag förlorat och funnit ett hem detta år. Varje vandring har byggt en allt djupare relation i att känna mig själv på denna ständigt föränderliga men ändå så välkända plats.
Wendy Botwin
Vattensommelierer
Det finns fler sätt att lyfta fram vattnet, en del mer sublima än andra. På vissa fina restauranger finns det vattensommelierer. En vanlig sommelier är vinkännare som hjälper dig att hitta ett lämpligt vin eller öl till måltiden. En vattensommelier har så känsliga smaklökar att hen kan känna vilket vatten som passar bäst ihop med både vinet och maten.
I en artikel i Svenska Dagbladet från 2010 säger sommeliern Susanne Berglund-Krantz:
–Svenskt kranvatten kommer man långt med, men servera det absolut inte smaksatt och inte heller för kallt. Men visst är det skillnad på vatten och vatten.
Slut citat.
Så lyxar du och har tillgång till rent vatten
Så vad kan du göra för att se till att lyxen med rent vatten finns till för dig även i framtiden?
Spara på vatten i det egna hemmet
Snålspolande kranar, korta duschar, vattna grönsaksland med regnvatten etc. Ibland måste man byta ut hela maskiner, till exempel tvättmaskiner så att de blir mer vattensnåla, så nästa gång en sådan maskin går i sönder så välj en vattensnål. Men alternativen finns redan på marknaden och det kräver en liten insats, även om du bor i en konservativ bostadsrättsförening eller så. Det är enkelt att göra helt oavsett förutsättningar och privatekonomi, du kan börja i dag och dessutom sparar du sköna pengar.
Ät förnuftigt
Sjuttio procent av världens vatten går till lantbruk, läser jag någonstans, och jag gissar att de menar att det är världens uppumpade sötvatten man menar – det finns ju en hel del vatten kvar i världshaven, gubevars. Däremot i Sverige är det industrin som använder mest vatten, och lantbruket använder ganska lite. Det kan vi tacka de naturliga förhållanden för: nästan allt vatten som behövs för att få exempelvis nötkött kommer från regnvatten.
Annars går det åt väldigt mycket vatten för att få fram nötkött för tillagning, så det är ju tur att det regnar så mycket i Sverige. Något att pigga upp sig med nästa gång det ösregnar – biffväder! Annars kan man ju minska sin köttkonsumtion och låta regnvattnet mer användas av växter och sånt. Men om man nu äter kött så är det bra att äta kött från Norden.
Träd!
Plantera ett träd. Plantera tio träd.
Fira vattnet
Delta i aktiviteter som World Water Day. Kolla om det finns en källa i närheten av där du bor, gå dit och meditera en stund över vattnet. I Höörtrakten där jag bor finns det två källor som är lätta att nå: Sankt Olofs källa i Hallaröd och Sankta Magnhilds källa i Fulltofta. Ja, som du hör är båda tillägnade helgon – fatta, det är så viktigt fint vatten är, och det visste man förr. Vi borde heligförklara våra vattenrör!
Skit inte i vattnet
Sedan finns det mer radikala lösningar, och det är åt den här riktningen jag själv har börjat röra mig. Ta exemplet vattenklosetter, wc! Som vi alla tar för självklart, men som egentligen är ett avancerat system att bajsa i vår dricka. Skulle du bajsa i Coca-Cola? I en tron fylld av Sauvignon blanc? Knappast, det är ju äckligt. Men i vårt dricksvatten, det får ta – ursäkta mitt språk – hur mycket skit som helst. I går fick jag ett fint brev, och det var från kommunen där vi har gården, och det meddelade att vi får lov att ha urinseparerande torrtoalett och ett eget, cirkulärt avloppssystem. Yes! Jag har fått okej på att jag ska slippa att skita i mitt vatten, och det gjorde min vecka.
Så ett radikalt snitt för att själv verkligen bidra till rent vatten, är att se över hur vatten används i ditt hem för sanitet och sanering. Vart går duschvattnet, toavattnet, kokvattnet, tvättvattnet? Vad häller du i det när du duschar, spolar i toa, tvättar? Undersök!
Minska fotavtrycket
Det du gör för att minska klimatförändringen leder på sikt även till bättre vattentillgång för alla. Den globala klimatkatastrofen är tätt kopplat till vatten. Allt från extremväder med mycket regn eller stor torka till att det blir allt svårare att hitta bra dricksvatten. Så fortsätt göra allt du kan för att minska ditt ekologiska fottryck. Inget snack, bara gör det.
Så hur lyxigt är det då att ha tillgång till rent vatten?
Vatten. Man kan klara sig utan vatten i några dagar, upp till ett par veckor beroende på hur varmt det är – kort, jämfört med mat, där man kan klara sig i några månader utan. Så det är absurt att kalla det en lyx – det är en livsnödvändighet. Men trots det, vilket jag hoppas att jag visat med mina exempel här i podden, trots det är friskt, hälsosamt dricksvatten alls inte en självklarhet. Inte för någon.
När jag var liten vandrade vi ofta i fjällen. Min mamma sa: “Vattnet i bäckarna är så rent så att du kan dricka det.” Det var en information enbart vår hund tog ad notam. Han drack glatt ur de porlande fjällbäckarna, medan tioåriga jag tänkte: Va, vatten direkt ur marken? Äckligt! Men i dag tycker jag att det var en lyx.
Min syster bor i en stockholmsförort, och nära hennes hus finns en källa. Man kan gå dit, öppna en vanlig tappkran och fylla på sitt medhavda kärl med kallt, klart källvatten. Jaha, säger syrran, som är van och bott nära källan länge. Wow, lyxigt, säger jag.
Så även om vatten i sig finns lite överallt – det räcker ju med att du svettas eller spottar så kommer det vatten, goddammit! – så även om det finns överallt, så gör vi bäst i att vörda vattnet som en lyx. Var din egen vattensommelier – njut av dropparna.
För i dag skiter vi bokstavligen i vårt dricksvatten – skulle inte ett första steg mot den nya lyxen vara att inte göra det?