Kan man göra en utflykt som handlar om golv i Malmö? Jodå, om de är särskilt fina och ligger i butiker runt Davidhallstorg. Då är det en jättebra utflykt!
Utflykter med ett syfte gör alltid min dag. Men hur komma på syftet? På besök hos Byggfabriken i Malmö står jag som vanligt infångad av deras vackra kakelgolv på display i affären, då sortimentsansvarige Dan Jensen levererar med ett uppslag:
– Om det just är Flensburg Red/White du är sugen på ska du besöka butiken Liebling. Lokalerna runt Fersens väg och Davidshallstorg är en stor inspiration till vårt sortiment.
Plötsligt har man en anledning. Låt oss ge oss ut på upptäcktsfärd. Golvuppdraget ska dessutom erbjuda möjligheten att få prata strunt med en rad trevliga människor.
Liebling
Lovisa och Elina på Liebling är genast med på noterna.
– Ska vi sätta oss på golvet, vi sätter oss på golvet!
En kund råkar samtidigt komma in genom dörren och det slår mig hur jag som golvfotograf nu hamnat långt bortom kundsituationen. Lovisa kommer på fötter och berättar.
– Skälet till att det blev det här golvet är den första Liebling-lokalen som Li och Dan hade. Där fanns precis det här mönstret.
Jag kommer ihåg den första lokalen. En butik med handtryck på väskor, brickor och annat fint, vilket för min del resulterade i en rödrandig bricka åt herrgårdsosten där hemma.
Här fanns alltså sambandet mellan Byggfabriken och Liebling. Dan och Li träffades på det där golvet för att sedan starta olika verksamhet i olika lokaler. Eller lika.
Jag traskar vidare.
51 kvadrat
Lieblings förflutna på Helmfeltsgatan kallas idag 51 Kvadrat – Det kreativa rummet. Långt därinne skymtas de viktorianska golvplattorna i original, och jag hinner inte mer än greppa det låsta handtaget förrän Anna Sjölin dyker upp.
– Hej, hej, välkommen.
– Jag … Det är lite dumt men … Jag står och tittar in på ditt golv. Jag tänkte kanske skriva något om det.
– Visst är det fint?
Och det finns mer som är fint. I den hall-liknande entrén hänger en rad färgstarka tavlor fyllda av energi. Utan att förstå har jag klivit rakt in i AnnaPennas värld av streck och symmetri.
Jag hittar fler spår av golv i Malmö …
– Vi är tre personer som sitter här. En AD, en författare och så jag. Illustratör i Malmö i över 25 år. Golvet är lite smutsigt. Men det är nästan finare då. Dan berättade att plattorna på vissa utsatta ställen ibland slits ner med små gropar. Men att de ändå håller samma färg rakt igenom. Dan och Li Aronsson? Ja, dom hade lokalerna här före oss. Många av de här butikerna var ju ursprungligen mjölkbutiker. På 20-talet stod man och skänkte upp ur gräddmått här.
Jag blir visad runt bland färgstarka hyllor fyllda med spel, barnböcker, pussel och läcker förpackningsdesign. Snart har vi sällskap av Malin Helgesson från ADorABLE som nyfiket synar min utflyktsguide. Gästfriheten får sin förklaring.
– Vi försöker med jämna mellanrum ha öppet hus här. Kulturkvarteren von Fersen är dagar då vi bjuder in allmänheten. Men folk är alltid välkomna om de passerar.
Vilket är trevligt att veta. För hur mysiga kvarteren än är så kan ibland utbudet av varor kännas lite avvisande. Å andra sidan är en varning här på sin plats. När man börjar ge sig in i butiker på ett utforskande sätt – så drabbas man lätt av köpsug. Det finns så mycket här!
51 kvadrats hemsidor:
Musette
Nästa butik är inte en utan två. Ett kombinerat fikaställe och cykelbutik vid namn Musette. Som ståtar med ett präktigt Flensburg Black/White-golv i originalutförande. En av ägarna är Christian Moore, som mumlande granskar utflyktsguiden.
– Vi är ju egentligen ingen cykelutflyktsbutik. Men den var fin, den här …
Jag förklarar snabbt att jag i dag endast har journalist-hatten på mig. Då jag letar efter förevändningar att skriva en artikel rörande butiksgolv – förklätt till en kul utflykt.
Porto Bello
Efter en snabb fotosession hittar jag ett exakt likadant golv hos grannbutiken Pello Bello. Där butikssäljaren Julia är mer tveksam till mina tirader. Men när jag visar porträtten jag tagit på de andra så nappar hon.
– Jag förstår, du skriver happy-happy. Då vill jag först fixa till håret.
– Håret är perfekt. Kan du stå längre fram så att jag får med golvet?
– Vänta.
Butiken är förvisso en sådan jag aldrig annars nog vågat mig in i. Handgjorda fjäderpäls-jackor och en rad tillbehör på fjädertemat. Men väldigt fint hantverk.
Te & kaffehuset
Dagen kröns av Barcelona White, sexkantigt vitt klinker, på Te & Kaffehuset med tillhörande svarta inläggningar och marmor i fönstersmygarna.
När baristan Anders Lövkvist dessutom visar sig vara en gammal kompis får jag även träda in i butikens inre som ståtar med ett antikvierat kylrum från General Motors med köttkrokar i taket. Inredningen har därmed fått sin förklaring.
– Javisst var det en köttbutik. Ursäkta hunden, vi passar honom, medan ägaren är ute.
En ubåt på torget?
En dyster liten uppsyn liggandes på golvet. Perioden av kött är för länge sedan förbi. Numera kan man granska läckra kaffemaskiner, köpa import-teer, eller fika under porträtten av ett antal butiksägare runt Davidhallstorg.
– Davidhallstorg borde egentligen marknadsföra sig med en egen hemsida. Så som det är nu så är vi ett nätverk handlare, men inte mer.
Bilderna hänger fina på väggen. Det är lustigt, en del ser Davidhallstorg som en njutbar lunga i stadens hets, medan andra ser samma oas som totalt stillastående. Anders säger:
– Jag såg på nätet om en arkitektstudent. Han hade gjort ritningar på hur en stor ubåt borde läggas ut över torget. Som entrén ur ett bilgarage.
Anders ser konfunderad ut. Säger att han kanske förstår tanken då platsen ju är Kockums ursprungliga fabriksområde. Men kan ändå inte riktigt se det hela framför sig.
Jag tar min porträttbild av Anders i fönsterkarmen. Och konstaterar sedan att jag haft en mycket rolig dag. Även om jag har på känn att fler golvvarianter lurar där ute.
Så golv i Malmö? To be continued.