kompost
kompost

Kompost – först på plats

Nu har vi haft gården i ett år. Vid en ytlig betraktelse ser det inte ut som om vi kommit särskilt långt, inte minst när man ser till odlingarna. Men för mig är det viktigaste på plats: en kompost.

Vi har dragits till gården på Kyllingaröd av lite olika anledningar, Kristian och jag. För Kristian är det nog mest ett stort byggprojekt och en möjlighet att skapa en lugn oas, medan jag vill odla jorden och skapa biologisk mångfald. Om det bara hade varit jag som skulle bo på fastigheten, hade jag nöjt mig med en enkel stuga men haft fullt fokus på odlingarna.

Förortslivets utmaningar

Jag odlar förvisso mycket i Höör (där vi bor nu), men det blir ändå lite fjuttigt med en villatomt på lite drygt tusen kvadrat. Det är en hel del som stör odlingarna och odlingslivet som är svårt att påverka i villakvarteret.

Trots att vi har en förhållandevis stor tomt skuggar den ena grannens träd vårt grönsaksland. Den där riktiga känslan av harmoni kan vara svår att infinna sig när det är fotbollsmatch på arenan tvärs över gatan och det är utedans på dagiset intill.

Kompostmodeller

Men något jag har jobbat mycket med i trädgården i Höör är jordmånen. Vi komposterar matavfall i en varmkompost. Efter en del experimenterande och besök av familjen Mus har vi kommit fram till att en modell som står på ben är bäst.

Några komposter i plast har vi testat oss igenom, och de är OK men mössen gillade att gnaga hål, krypa in (trots att kommunen godkänt komposten och den skulle vara skadedjurssäker) och föda ungar där. Men de funkar bra för kompostering av trädgårdsavfall, så de har fått stå kvar.

Ett krux med plasttunnorna är – förutom att de är gjorda i plast – att det är svårt att vända kompostavfallet. Det blir lätt liggande och det blir en långsam, sur kompost om man inte aktar sig. Plasttunnorna blir dessutom snabbt fulla.

Täckodling

På senare tid har jag lagt trädgårdsavfallet i stora högar, och förutom att det är praktiskt att kunna ösa på hur mycket material som helst, så är det lätt att vända och lufta.

Därutöver ägnar jag mig en hel del åt täckodling. Exempelvis samlar vi upp gräsklippet och lägger det i rabatterna. Jag brukar också låta en del ogräs ligga kvar så att daggmaskarna ska få något att mumsa på. Sniglarna gillar i och för sig också klippet och halvmultet rens, men det gör att jag lättare får syn på dem och därmed kan ta dem avdaga.

Jag ägnar mig också åt bokashi, men det får bli en egen artikel om det senare.

Kompost-spaning

Kort sagt har jag inte riktigt kommit fram till den ultimata modellen för kompostering än. Därför går jag och spanar på andras komposter.

En mycket fin kompost hittade jag på Gunnebo slott och trädgårdar. Du ser den här på bilden jämte.

Det jag gillar med den är:

  • Lätt att köra in med skottkärra
  • Lätt att bygga kompostlimpor (antar jag)
  • Enkelt att hålla reda på vilken kompost som är i vilket stadium
  • Jäkligt snygg!

Fler inspirerande komposter

No-dig-gurun Charles Dowdings kompostsystem är också inspirerande. Jag gillar särskilt hans idé med taket. Väldigt smart. England och södra Sverige är rätt regniga ställen, och jag upplever att min kompost lätt blir för blöt.

Charles Dowdings komposter

Monty Dons kompost

BBC:s programledare för Gardener’s World, Monty Don, har i flera videor visat hur han arbetar med kompost. Det är rätt liknande Charles Dowdings metod, men Monty visar här praktiskt hur han går tillväga. Det är en video men BBC vill inte att man delar, så här kommer länk till inslaget:

Monty Don gör kompost

På Kyllingaröd

Med tanke på att vi knappt ens har tak över huvudet än på vår gård, så lär det dröja några år innan vi har en byggd kompost i större skala. Men litet är som bekant vackert, och det är där jag börjat.

Som första testodling har jag satt en del potatis. En hel del potatis – vi har hittills fått upp ca 10 kg, och det finns fortfarande mycket kvar att gräva upp. Jorden är mycket lätt, åt det sandiga hållet, vilket passar bra för potatis. Av vad jag kan förstå av Riksantikvarieämbetets kartor och texter har området varit bebott sedan stenåldern, och det finns rester av medeltida lantbruk på granntomten. Marken där jag ska ha mesta odlingarna sluttar sakta mot söder, vilket är perfekt.

Konventionell odling

Gården byggdes för hundra år sedan, då marken styckades av. Jorden har brukats av samma familj sedan dess, fram till ett drygt decennium sedan. Det har varit grisfarm och konventionellt småbruk. Den tidigare familjen ägde ytterligare en bit mark, som styckats av, så totalt hade man kanske fyra-fem hektar.

De senaste kanske tio-tjugo åren har marken troligen legat i träda eller möjligen odlats vid enstaka tillfällen, på ett konventionellt sätt.

Den del jag började min odlingar på har troligen varit gårdens köksträdgård, eventuellt även prydnadsträdgård. Det finns kvar några syrenbuskar, en perennrabatt med pioner och näva, irisar, snödroppar, kejsarkrona, rabarber och röda vinbär. Därutöver en del modernare tillskott, som olika typer av spirea.

Var är masken?

Jag var nyfiken på att se hur jorden mådde. Det var lätt att gräva upptäckte jag i våras. Kristian tog bort en stubbe med hjullastare och passade på att skrapa undan lite gräs. En hjullastare är inte direkt det bästa för marken, och jorden blev stenhård. Det var inte så konstigt att jag inte hittade ett enda kryp när jag petade lite i jorden.

Med mycket energi lyckades jag och Kristian ändå gräva i jorden och sätta potatisen. Det är ju en väldigt snäll växtsort, och snart stack små blad upp ur marken. Jag satte lite potatis i Höör också, och där tog den bittra majfrosten de första bladen, men i Kyllingaröd stod plantorna pall. Det bådar ju gott.

Framåt midsommar tog jag upp de första potatisarna, och då hade de och min kupning gjort jorden mjuk. Men jag såg fortfarande inte ett enda kryp. Jorden var död.

Enter: kompost

Efter hand som jag skördat, har jag samlat blasten i en hög. Jag skar ner en vildvuxen plymspirea och det blev en massa blad. Kristian hade slagit en del gräs med lie, och när det torkat blev det hö. Så nu hade jag material för att göra en riktig kompost.

Jag varvade det kolrika höet med de kväverika bladen, och det blev som du kan se av bilden överst i inlägget. Sedan hällde jag lite urin på toppen för extra sprutt. Så nu är det att vänta, vända och se.

Men det fina i kråksången var att den för-kompost som blivit av den insamlade blasten och bladen fått bosättare. Jag kan inte säga att den direkt kryllade av smådjur, men det hade flyttat in skalbaggar, någon snigel, hoppstjärtar, gråsuggor och andra jord-arbetare. Varde liv!

Så nu ska det bli spännande vid vårt nästa besök på Kyllingaröd och se vilka gäster som flyttat in. De små under jorden är välkomna!


Mer att titta på om kompost

BBC:s Gardeners’ World har en massa fler videos om kompost, mulch och liknande. Väl värt att titta på!

Garderners’ World om kompost

Lilja | Olsson är en verksamhet i uppbyggnadsskede. Följ oss gärna här!

Top Reviews

Mera! Mera!
Planera en damm - här står Kristian och funderar
Vi planerar en damm