Även om jag är utbildad i naturvetenskap ända upp på universitetsnivå, har matematik aldrig varit min styrka. Jag har alltid varit omgiven av goda matematiker, men jag har ställt den så vanliga frågan: Vad är nyttan?
Först när jag kom till universitet och var tvungen att räkna statistisk analys, märkte jag hur kul jag tyckte det var. Jag förstod också att jag inte var helt hopplös, och jag tog gärna på mig uppgiften att göra chi två-analyser och vad annars behövdes. Hade jag fortsatt biologbanan, skulle jag gärna fördjupat mig i teoretisk ekologi, där man räknar mycket.
Hur som helst, den karriären valde jag inte, utan det blev text, bild och kommunikation istället. Statistiken där är viktig – och blir allt viktigare – men den är synnerligen enkel. Man tittar mest om siffrorna går uppåt eller neråt.
Så jag ger mig i kast med den matte jag kan hitta. Min äldste son är matteintresserad, så ibland klurar vi över tal ihop (allt medan övrig familj tråkas ihjäl).
I dag fick jag möjlighet att räkna ut hur mycket cement som behövs för att täcka golvet i vårt extra hus. En intrikat uppgift, eftersom underlaget är ojämnt och rummen inte är helt fyrkantiga. Tja, på sin höjd årskurs sju-matte, men trevligt att gnugga geniknölarna lite.
Photo by ThisisEngineering RAEng on Unsplash